Det blev många bilder från våran tur med bil och husvagns längs vildmarksvägen men ska försöka begränsa mig med några blogginlägg… Rutten börjar i Strömsund, här är bron fotat från hembygdsgården där det finns lite info.
Åker man hela vägen runt så man kommer tillbaka till Strömsund blir det 50 mil.
Vi började med att välja en lite alternativ väg som innebar några mil på grusväg men vad gör man inte för chansen att få se björn på en väg med världens största population av brunbjörn!
Nysladdad och ”fin” väg, skog, rakt och naturligtvis såg vi inga björnar men bilen och husvagnen blev rejält dammiga….
Nåja till slut fick vi lite vackra vyer!
Bågedeforsen
Till slut kom vi fram till ett av våra mål på vildmarkskartan, Hällingsåfallet som är ett vattenfall och naturreservat med Sveriges längsta kanjon. Iskalla vindar och lite regn i luften så hundarna fick jackor på när vi gav oss ut på en liten vandring mot fallet.
Här börjar kanjonen, eller slutar beroende från vilket håll man kommer i från… vackert då solen tittade fram.
Vi kämpar oss uppåt längs kanjonen… det var längre en jag hade räknat med och det började bli sen eftermiddag…
Men till slut kunde vi se fallet där borta i ravinen så vi fortsatte för att komma närmare.
Nu hade vi kommit upp en bit och det var branta stup men som tur fanns det ordentligt räcke vid utkiksplatserna.
Mäktigt fall som störtar 42 meter ner i kanjonen, det var verkligen värt att gå dit!
Lite tramsigt på vägen tillbaka, visste inte om man kunde fortsätta och komma runt eller om man skulle gå samma väg tillbaka så vi velade lite åt olika håll…
Nu blev det ordning i ledet och vi bestämmer oss för att ta det säkra före det osäkra och gå samma väg tillbaka innan det börjar skymma (men det visade sig att det hade varit betydligt kortare och enklare väg om jag hade fortsatt runt istället….)
Vi kör en liten bit till och kommer fram till Gäddede där vi tar in på camping och får en plats precis vid sjön, vinden har tilltagit och det blåser genom märg och ben men är vackert så jag klär mig varmt och går ändå ut med kameran och tar några kvällsbilder.
Nästa dag vaknar vi till en solig och fin morgon då jag tar en morgonpromenad i byn med hundarna, fin gammal lanthandel.
Vi fortsätter mot Jormvattnet och gör återigen en liten avstickare på en liten grusväg och kommer förbi Vikens kapell som var den första kyrkobyggnaden i Frostvikens socken och stod färdig år 1799. Det var olåst så man även kunde gå in och titta.
Ett fantastiskt väder med värmande sol och Jormsjön ligger näst intill spegelblank med fjällen i bakgrunden.
Tar några vackra vybilder från bilfönstret då vi åker vidare på Vildmarksvägen norrut. Det här är vid Stor Blåsjön, likaså bilden nedan.
Stannar för natten på en ställplats i Ankarede, den enda samiska kyrkbyn i Jämtland som fortfarande är i bruk. På samiska heter byn Åanghkerenjeeruve som betyder ungefär ”en torrlagd gräsbeväxt vall vid en älv med många djupa hål”. En av många kåtor där.
Det fanns en del vandringsleder/skoterleder i Daimadalens naturreservat och då det redan var sen eftermiddag valde jag den kortaste på 4 km enkel väg till Lejarfallet.
Fantastisk vackert vattenfall som uppenbarar sig mitt ut i ingenstans och jag har inte mött en enda levande själ på vägen dit, rofyllt!
Celine & Lotta var med, även om jag har bärväska till Penny så var det lite för långt så hon fick vara kvar i husvagnen med husse.
Samma väg tillbaka, inte heller på tillbakavägen mötte vi någon.
Tillbaka vid kyrkbyn, inte bara kåtor utan en del små stugor också med växtlighet på taket som visar att dom stått där ett tag…
Närstudie av taket, ett lager näver underst som gör det vattentätt.
En sista bild i Ankarede på morgonen innan vi lämnar ställplatsen, vackra färger! Fortsättning följer…
Fantastiska bilder från en härlig resa.
Tack Ulla!