Mitt evigt pågående projekt 365 med minst en nytagen bild varje dag under året
Sirpa 
Idag kom det väntade bakslaget i vädret med snöfall men bara runt nollan så det var ganska slaskigt. Inte Celines favoritväder men med sällskap av Sune blev det roligare!
En rejäl runda på Hedlandet blev det, nästan två timmar var vi ute…
Härlig fart på Sune som verkligen trivdes i snön!
Skogspromenad idag men blir ändå en bild på vatten och is idag också då det bildats vackra mönster på pölarna i dom djupa dikena utmed skogsvägen.
Isen ligger kvar på sjön och det är lite kyligare väder idag och har varit flera minusgrader i natt men är nog väldigt opålitlig is nu… har inte varit ut på sjöisen en enda gång i vinter.
Ärenden i stan hela dagen vilket jag inleder med en promenad i Vilsta med Celine, sol men kalla vindar och mestadels barmark men i backen är det fortfarande snö.
En dag styrde vi kosan mot en högt belägen nationalpark där målet inte i första hand var att fota djur utan mer natur och vattenfall. Här ser vi ett övergivet trähotell byggt av britterna på 40-talet. Tyvärr kunde man inte annat än se det på håll från en utkiksplats då man inte kunde lämna bilarna för det fanns bufflar i området.
Colobusapor högt upp i ett träd som vi även fotat på betydligt närmare håll vid ett tidigare tillfälle.
En platå där det var lite öppet och vi kunde kliva ut och titta på utsikten om vi höll avstånd till buskagen med tanke på bufflarna…
Vi fortsätter uppåt på slingrande bergsvägar omgivna av bergskog med mycket skägglav på träden på över 3000 meters höjd.
Här kom vi fram till det första vattenfallet Chania där man kunde gå ur bilarna utan fara för vilda djur.
Nere vid vattenfallet, det var mödosamt att gå upp sen då den tunna luften gjorde att man blev lätt andfådd.
Nästa vackra vattenfall vi stannade vid för att fota.
Man kunde gå in en bit bakom det vattenfallet där det var nästan som en grotta.
Dags för medhavd lunch ute i det fria, smakade gott!
Där vi satt kom en nyfiken bushbock, otroligt att djur som trots allt är vilda kommer så nära!
Honan var också nyfiken och tittade in i kameran 😉
På väg ner från berget fick vi syn på några sykesapor, även kallad vitstrupad apa / markatta. Det var inte lätt att få bra bilder på dom bland bambusnår.
Nästa fotostopp blev när vi fick syn på ett par fläckiga hyenor, två vildsvin och två krontranor på ett litet fält.
Hyenorna höll noga koll på svinen som jagade iväg dom om dom kom för nära, dom betarna är inte att leka med även om hyenor är tuffa jägare med starka käkar.
Vi såg en hel del olika sorts antiloper varav dom vackra impalorna nog var dom vi såg mest av, honorna lever ihop flockvis med sina ungar.
På den första lodgen vi bodde kom killarna som jobbade där och hämtade oss med orden ”kudu, kudu”. Jag hade ingen aning om vad det var men greppade kameran och följde med… In på området hade det kommit två stora kuduantiloper som vanligtvis inte brukar visa sig där. Den har 5-10 lodräta vita linjer på sidorna och hanen kan väga över 300 kg.
Inte nog med det att vi hade turen att få se dom lite ovanliga djuren, dom hade en liten kalv också som inte var många veckor gammal. Kudun är inte särskilt uthållig att springa ifrån rovdjur så det var nog ett smart drag att hålla till vid lodgen med sin unge.
Grymt söt (har jag väl skrivit om typ alla ungar…??) med sina extremt stora öron.
Den minsta av antiloperna är dik-dik som inte är mer än ca 45 cm hög och väger runt 7 kg.
Pyttesmå horn som bara är några centimeter långa och väldigt stora ögon, väldigt söt den också!
Och pytteliten mun…
En morgon då vi var på väg ”hem” för frukost mötte vi en flock oryx, hanarna kan väga över 200 kg.
Både honan och hanen har horn som kan bli 60-150 cm långa och används för att försvara sig mot rovdjur.
Vattenbock såg ganska många av, det finns olika arter och det här är en elipsvattenbock. Honan har inga horn.
Hanen har horn och kan väga upp till 270 kg.
Vattenbockhonor och några impalahanar och här ser man att det är lite storleksskillnad, impalorna väger på sin höjd 60 kg.
Den största av dom alla är Elandantilopen med en kroppslängd upp till 3,5 meter, en mankhöjd upp till 1,8 meter och en vikt mellan 400 och 1000 kilogram!
Inte riktigt lika fint vårväder idag som igår men hittar ändå nya vårtecken, en krokus som tittar upp under granriset i rabatten.
En snödroppe har varit med som dagens bild tidigare men tycker det var så fint med ett helt gäng utslagna så kunde inte låta bli att fota dom så dom får vara med som ”bonusbild” idag.
Riktigt vårväder med +11 grader och solsken, vintergäcken blommar nästan en månad tidigare än förra året då våren var betydligt senare än vanligt.
Det är fortfarande is på sjön men +10 grader idag så det smälter snabbt och sjön stiger mer och mer… som vanligt så här års är det blött om fötterna för träden vid stigen mot campingen.
Buffeln lever i stora flockar och räknas till dom djur som är farligast för människan men det är oftast ensamma eller skadade djur som går till anfall då de känner sig hotade. Men så länge man sitter i bilen är det ingen fara.
Vi såg inga kalvar men dom ska ha päls som blir allt glesare ju äldre dom blir och gamla bufflar är nästan nakna. Oxhackarna hjälper till att plocka fästingar och andra småkryp.
Det finns rödnäbbad och gulnäbbad oxhackare, antar att det här är röd?
En oxhackare här har ingen färg på näbben alls så antar att det är en ungfågel.
En oxhackare i örat också…
Serverat smörgåsbord till fåglarna och bufflarna var nog glada att bli av med lite fästingar…
Både tjurar och kor har horn och dom växer hela livet.
Bufflarna räknas till ”The Big Five” som var en av dom svåraste att jaga under storviltsjakt. Numera används uttrycket även under safari och vi fick se alla som ingår i ”The Big Five” och dom andra har jag visat tidigare här i bloggen men samlar ihop dom här för att se vilka som ingår:
Elefanten räknas förstås till storvilt.
Och givetvis även noshörningen.
Men storleken har ingen betydelse för att ingå i ”The Big Five”, även leoparden räknas dit.
Och dom majestätiska lejonen ingår också i gruppen storvilt.