På lodgen i Samburo blev vi varnade för babianerna som kan vara farliga. Dörrarna skulle alltid hållas låsta, även när vi var inne på rummet då dom kunde öppna och komma in för att leta efter nåt ätbart.
Dom söta gröna markattorna däremot behövde man inte vara rädd för.
Fick dom nåt gott kunde dom komma riktigt nära…
Möjligen fick man vara lite försiktigt med pappa markatta som kunde bli för närgången i jakten på nåt gott, han var inte blyg och visade gärna upp sig vilket hanarna gör för att markera sin status i gruppen.
Minstingen i familjen blir ompysslad.
Bedårande söt!
Som en liten gubbe 😉
Det var allt för den här gången.
Gud så söt den lille är, men dom är då inte blygsamma dom där grabbarna.
Ja, den lille var helt underbar, men den blir ju en stor pojke den också….