En kvällstur till Hedlandets naturreservat men lappugglan syns inte till idag men på nästan samma ställe fotar jag det här rådjuret som precis som ugglan har ett skadat öga, dock döljs det av gräset här.
Bild 166: Lördag 15 Juni Kl 19:34
En varm dag med över 25 grader så efter att ha tränat lite med koppel och halsband hemma på gården under dagen får Lotta följa med på cykeln på kvällen.
Det blev en liten tur till byn och ett dopp i sjön för Celine, Lotta lite avvaktande men blötte tassarna i alla fall.
Bild 165: Fredag 14 Juni Kl 19:47
Tar en kvällspromenad med Celine i Hedlandets naturreservat och har turen att få se lappugglan som det rapporterats om i vår lokala fb-grupp senaste dagarna.
Svårt att hinna med flygbilder men några skapligt skarpa blev det… Häftiga ben som är befjädrade hos lappugglan.
En av världens största ugglor med ett vingspann på 135-160 cm.
Sitter gärna på en stolpe och spanar efter smågnagare på fältet.
Förekommer / häckar vanligtvis längre norrut (som längst söderut norra Västmanland) så extra roligt att få se den här!
Väldigt orädd, den vred bara på huvudet och kollade när jag gick förbi på vägen.
Tyvärr ser jag att enat ögat är skadat, hoppas den klarar sig bra ändå.
Här ser man det skadade ögat tydligare.
Bild 164: Torsdag 13 Juni Kl 15:19
Celine och Lotta har verkligen funnit varandra och leker fint ihop, första dragkampen idag med tygflätan som Lotta fick med sig så här kommer dagens busbilder.
Bild 163: Onsdag 12 Juni Kl 16:02
Valparna är åtta veckor idag och dags att hämta hem våran Lotta som är den första som flyttar, här äter hon sista måltiden med sina syskon Lina, Labbas, Lovis, Lotta (överst i mitten), Lukas och Lillebror.
Syskonkärlek 😉 Lotta har bråttom in efter att ha varit duktig och kissat och bajat, det småregnar då vill man inte vara ute…
Lite mys i valpsängen som börjar bli alldeles för liten… ändå fattas en som var ute på egna äventyr.
Nu är vi hemma och Lotta går husesyn och bekantar sig lite mer på egen hand med Celine som tycks gilla sin nya kompis.
Lite gnäll blev det en stund så hon fick en liten ”koja” med gosedjur men kom snart till ro och somnade i famnen.
Bild 162: Tisdag 11 Juni Kl 14:06
Hon står där länge och väl på fältet nedanför huset då vi kommer hem från vår promenad… en del fält har redan slagits men hoppas det här fältet får vara några dagar då jag misstänker att hon har ett kid där.
Bild 161: Måndag 10 Juni Kl 12:11
Återigen på hemmaplan och skönt att gå en promenad utan packning så lämnar även kameran hemma efter att fotat prästkragarna på gården som nu slagit ut fullt, multiexponering med rhododendron.
Vandra med hund i Sälen – dag 2
Fortsättning med lite bilder från andra dagens vandring.
Vi tog bilarna till utgångspunkten, här är vi snart redo.
Vi fick två alternativa vägar, vandra över Näsfjället eller gå nedanför. Vi valde att gå den lite längre varianten. Här liten vätskepaus på väg mot toppen, Celine softar lite på rygg…
Vandringen fortsätter uppåt men lite flackare sista biten, behagligt väder med 18-20 grader och fläktar skönt. Här ses schäfern Bea och finska lapphunden Zoey.
Uppe på toppen. Det är Sälens nordligaste fjäll med högsta toppen på 904 meter.
Ikaros ville poser på stenröset så husse fick ta en bild.
Celine kunde ju inte vara sämre och ställde också upp på en poseringsbild.
Dags att börja vandringen ned på andra sidan, Bea med husse tar täten.
Franska vattenhunden Ikaros med husse.
Fanns ingen markerad led ner och vi hade ingen guide med men det var inte speciellt långt och vi hade fått en instruktion om riktningen där vi skulle möta dom andra.
Nere vid raststugan där dom andra väntade in oss och det blev en stunds fika och vila.
Omväxlande med berg och djupa dalar. Zoey och Celine sida vid sida.
Till att börja med gick Celine runt blötområdena men till slut gjorde hon som dom stora hundarna och vadade rakt igenom, vid ett tillfälle dök hon helt då det var djupt…
Torrare mark, här blev Celine lite irriterad på alla myror på stigen.
Vackra vyer!
Zorro med sin familj.
Blött igen…
Sista biten hem tog jag Trax då hans matte åkte med bilen efter lunchstoppet, men hallå vovvarna där vill inte jag gå!
Bro över en bäck med friskt och härligt vatten.
Jag tror Trax gillade sin nya kompis av lite annan modell än han är van vid 😉
Ja, jag fick också en blick ibland…
Ca 13,5 km och många timmar ute idag och det märktes på hundarna att dom var betydligt tröttare idag när vi kom hem.
Vandra med hund i Sälen – dag 1
Haft en härlig hundhelg med Celine och andra hundar i Sälen med vandring arrangerad av Sälen Hund & Aktivitet, följ länken och läs mer på deras hemsida och de finns även på FB.
Vi bodde tre nätter på Sälens vandrarhem med egna rum, trevligt och mycket hundvänligt utan en massa förbud då hundarna även fick vara med i matsalen.
Första dagen började väldigt blött men den värsta åskskuren med hagel hann vi vänta ut i bilen innan vi gav oss iväg… det var ändå ganska varmt så man behövde inte frysa.
Stor del av spången över myren låg under vatten, värsta biten kunde jag inte fota för då bar jag Celine så här var det lite bättre… blött om fötterna blev det!
Omväxlande terräng, har var det betydligt torrare. Hundarna från vänster: Ikaros, en barbet (fransk vattenhund), min Celine, schäfern Bea och Trax alaskan malamute.
Totalt sex hundar var med alla med olika ursprungsländer, finska lapphunden Zoey och spanska vattenhunden Zorro som var yngst i gänget med sina tio månader och gick inte med riktigt hela vandringen.
Ingen hund hade problem med att gå över bron över älven.
Paus vid ett vindskydd efter att vi gått några kilometer.
Mark från vandrarhemmet mötte upp med bil och grill och korv till lunch.
Precis när vi tänkte gå kom en åskskur och regnet vräkte ner så vi avvaktade en stund i vindskyddet.
Vandringen fortsätter.
Bea ville gärna ta sig ett dopp i älven.
Trax och Bea.
Trax ville också bada eller dricka lite vatten.
En mindre bro över en bäck.
Trax har bråttom över så matte fick hålla emot för att inte riskera att halka i…
Beas tur… inga problem där heller.
Celine, sist och minst i gänget.
Slutspurten innan vi kom tillbaka till vandrarhemmet, blev inte så lång tur första dagen men lagom med ca 7km, sen var det skönt att få ta av sig dyngsura kängor.
Lite vila på verandan till vandrarhemmet och vi hann inte vara under tak lång stund förrän himlen öppnade sig…
Ett häftigt åskväder med blixt och dunder så t.o.m. Trax tyckte det kändes tryggast i mattes knä…
Bea undrar vad det är som dundrar och blixtrar… i bakgrunden ser man hur regnet vräker ner…
Celine brydde sig inte speciellt om åskan och här har även Trax klivit ner från mattes knä, Ikaros var lite rädd och gömde sig under bordet…
Zoey var lugnet själv hela helgen….
Bild 160: Söndag 9 Juni Kl 13:18
Har lämnat ett grått och lite regnigt Sälen bakom mig efter en härlig helg och är på väg hemåt, stannar och rastar vid natursköna Fänforsen i Västerdalälven Gagnefs kommun.